Vampyrerna virvlade runt mig, jag såg hur de alla frestades av Elena och ville äta henne. Deras blickar drogs mot henne då jag högg efter dem. Men de var får många. Seths medvetande mötte mig i mina tankar.
Seth, fort!, skrek jag och högg efter en stor muskolös man.
Seth hade redan börjat springa, sedan kom Sams medvetande också, men jag såg att de var långt borta. De skyndade sig, ingen av de var tillräckligt nära eller hade tid att ropa efter de andra i flocken
Jag kastade en blick mot Elena och såg henne stå med stora, skräckfyllda ögon. Hon skakade jätte mycket, nästan marken under henne började skaka också.
Få dem bort från henne, befallde Sam oroligt.
Den korta sekunden då jag lyssnade på Sam högg en av kvinnovampyrerna tag i mig. Den höll sina armar runt mig och jag fick panik. Jag såg långt borta hur Elena böjde sig ner och tog upp en vass sten.
"Ni får inte min Jacob", viskade hon och höjde skakandes stenen. Hon skar ett lätt snitt med den i sin underarm och rött klibbigt blod började rinna fram.
"Nej", morrade jag och vampyren som höll mig höll hårdare, mina revben höll på att gå av. Den stora läskiga muskolöse mannen hade redan sprungit fram till Elena på en sekund och borrat ner sina tänder i hennes arm. 
Elena föll ner på marken och vampyren fortsatte sitt hetsiska drickande.
Kvinnorvampyren slängde iväg mig, jag flög ett antal meter och hamnade nedanför kullen. Jag såg de andra vampyrerna flockas runt Elena sedan kom ett högt och ilsket vrål och Seth och Sam hoppade på vampyrerna. Jag hade inte märkt att de var så nära. Men det var för sent, Elena var biten.
Jag reste mig försiktigt, skakandes och sprang det fortaste jag kunde mot Elena. De andra vampyrerna slogs mot Seth och Sam nu, de hade redan avklarat en. Jag var en så dålig varulv. Edward och Emmett kom ut springandes i skogen som små skugor, de förintade varsin vampyr hur lätt som helst.
Jag tittade ner på Elena, vars ansikte var helt vitt och hennes arm var helt uppbiten.
"Jacob", stammade hon tyst. "Det gör ont" Hon skrek högt och gällt.
Jag lade mitt stora huvud bredvid henne, bara för att vara nära och trörsta henne.
"Jacob vad händer?", sa Edward och gick mot oss.
Jag tänkte på det som hänt och Edward studerade mina tankar med en bekymrad min. Elenas kropp bredvid mig slappnades av och blev slapp.
"Vi tar henne till Carlisle", mumlade han och tog upp henne.
Jag brydde mig inte om att morra, bara Carlisle kunde rädda henne. Skulle hon dö eller bli som en av dem?