Besvikelser

Sitter och dricker te med citronhoung. Det hjälper mot min brännande hals. Mitt huvud känns som om det väger tusen ton. Jag borde vila, men jag kan inte slå mig till ro om jag inte gör något vettigt. Försvinn, dumma förkylning. Läste klart Ett Ufo gör entré förut. Ja, det var en enorm lättnad. Jag kollade min boklista och jag hade skrivit upp att jag ville läsa vargbröder. Så nu har jag legat och läst och halvsovit i några timmar. Den är helt okej, inte så bra som jag förväntade mig. Den handlar om en pojke som heter Torak. Hans pappa dödas av en demonbesatt björn. Han flyr och så träffar han Ulv, en vargunge vars familj dött i en fors eller något. Ja, han jagar lite, får feber när ett sår blir infekterat. Gud vad spänningen trappas upp ... Nej, den är lite för slöig. Men nu har han i alla fall blivit tagen av någon klan som ska döda honom. Det var i alla fall det sista de sa i det senaste kapitlet. Lite spännande, men det blir tråkigt när han är så ensam ...

Men ja, igår var sista legend of the seeker avsnittet. Usch vilket dåligt slut. De har ju letat nu hela säsongen, 22 avsnitt efter tårarnas sten för att försegla revan mellan övre och undrevärlden. Men ja, väktaren, han som bor i undre världen tar form av ett barn och så snor han stenen när sökaren förlorat sin syn. Great, han gick ner med den i undre världen men så kommer Kahlan. Hon och sökaren älskar varann mer än allt annat. Men ja, hon har fått sin bekännelse emot sig ( hon kan liksom ta fånga människor så de blir hennes slavar ) Ja, det blev i alla fall nå sjukt och hon dödade sökaren och hennes bekännelse försvinner eller något. Trollkarlen och Cara kommer. Cara återupplivar sökaren. Yeey, men stenen är ju borta. Nej, för Kahlan grät och då kommer det en ny tårarnas sten. ASSÅ VA FAN ÄR DE FÖR SKIT! De ska fan bara finnas en, och ja. Sen lägger de den på pelaren och allt blir frid och fröjd. Ja, då säger trollkarlen, sista repliken i hela serien typ att det som tog bort bekännelsen var deras starka kärlek. Jahapp, tråkigt slut. Väktaren hade tagit stenen och då ska det vara så. Inte helt plötsligt, hux flux och en ny sten återuppstår bara så där. Nej, gud vilken besvikelse.

Mina ögonlock håller på att slå igen. Mitt huvud dunkar när jag hostar. Nej, blir att läsa igenom det jag skrivit, 4 sidor för att komma in i det tänket igen. Jag vill så gärna skriva men mitt huvud säger i från, den vill att jag ska gå och vila så det är väl det jag får göra nu. Ikväll till mello ska jag äta Ben och Jerry. Glass kanske hjälper lite :)

Ja, hoppas någon hade lust nog att läsa igenom mitt långa inlägg :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0